Att förutspå sitt liv är jätte svårt, eller ja, vi kan säga omöjligt! Men vet inte vad som kommer hända. Kanske händer det någonting imorgon som förändarar ditt liv totalt! Så det smartaste är ju att leva som mottot säger "Lev varje dag som om en vore den sista". Visst, det är ett jätte bra motto men det är så himla lätt att säga men att verkligen följa det är ju en helt annan sak. Alla har nog någon gång svarat på frågan "Har du något motto" och alla har nog någon gång svarat "Jo men mitt motto är, Lev dagen som om den vore den sista". Och visst så följer säker några få människor det men då handlar det kanske om några få människor runt om i världen som varit med om något radikalt. Kanske har man haft Cancer eller kanske varit med om en "nära döden" upplevelse.
Men då det gäller det så är ju frågan; Hur vill man spendera den sista dagen? Bara det tar ju en hel dag att bestämma och tänk då om just den där planerings dagen var den sista? Jag vet att alla motton ska ju tas med en nypa salt och kanske inte följas till punkt och pricka men tänk efter. Hur skulle vi vilja spendera din sista dag? Du får 10 sekunder att svara. 1...2...3...4...5...6...7...8...9..10 Vad kom du fram till? Var det svårt? Nu i efterhand, ångrar du dig?
Så varför inte ta varje dag som den kommer och sen lära sig att acceptera det. En dag kanske du är jätte deppig, utan någon som helst anldening, och ibland vill du "vara överallt". Sen så kan det ju inträffa något, ja som du kanske blir förlamad.
Vet nämligen en person som blev förlamad. Han kunde inte riktigt styra över livet då. Läkarna kunde rädda det men då hände det något..Något gick snätt, någon gjorde något fel så blev denna man förlamad i restan av sitt liv. Har har nu inte chansen att gå ut med sina hundar. Inte fiska (som var hans stor passion) och inte gå långa skogspromenader och ha picknick med sin familj. (Eller jo, han kommer någ ut i skogen men att inte kunan komma fram över allt och att inte kunan styra över sin egen kropp utan istället över en rullstol)
Mannen har all anledning till att vara ledsen och arg. Han kunde ju ha möjligheten att gå på två ben nu, men kan inte p.g.a att något gick snätt, någon gjorde något fel. (inte avsiktligt men det hände) Men varför vara sur och deppa? Varför ens tänka tanken "att livet är över" fortsätt lev och vänj dig vid din nya livsstil Det har den här mannen gjort och alla i hans närhet också. Visst är det tråkigt men varför vara ledsen elle rarg egentligen? Du är inte död.

Nu kanske det här inlägget har gått lite upp och ner. Är inte så säker på att jag har hållit samma spår. Så när ni läser det så kanske det låter lite konstig och så men jag skrev mest för att få skriva av mig lite.
Men detta inlägg skulle inte handla om det här egentligen utan mer om att resa.
Jag kan inte veta om detta kkommer gå som jag vill, Jag kanske dör imorgon, jag kanske drabbas av Diabetes eller så blir jag förlamad. Kanske jag bryter nacken i en fotbolls match...?? Vet vet, inte jag iallafall...

Men innan jag slår mig ner i världen. Innan jag skaffar familj och lägenhet och så, så ska jag ut i världen.
Resa.
Drömmen är att göra det med Emma. En blandning mellan tågluffning och en jorden runt resa. Åka runt i världen helst 1 år. Det hade vart så himla härlig. Och att sen inte vara rädd, inte rädd för att planet ska störta eller att tåget ska krocka utan bara göra den som en KickOf i livet eller också blir det, det sista man gör. Härligt härligt!
Jo men det är planerat nu. Skit i bil och moppe spara pengarna till en jorden runt resa istället!
Lära känna nya platser, kulturer, religioner och språk. Nya människor och en ny vardag.
Jo.