~Vem vill inte tro på ett liv efter döden?
Många säger att det vill bli en katt, med 9 liv, andra vill vara ett träd med goda äpplen på.
Och om jag trodde på liv efter döden, ja, då skulle jag nog vilja bli en orm.
Jag hatar ormar,det är det värsta jag vet! Och livet kanske vet livet om det, och låter mig leva i min egen kropp lite längre tills livet kommer på något nytt, som kanske kan bli ens nästa skapelse.

Vissa säger sig komma ihåg saker från ens förra liv...Och om det finns mer än 1 liv, så tror jag att jag är först i min livgeneration, för jag kommer inte ihåg någonting!

Jag tror inte på liv efter döden.

Jag tror heller inte att jag kommer till himlen eller till helvetet.

Jag tror bara att det blir svart...en dag stänger man ögonen och så öppnas de aldrig igen.

Det kanske finns en gräns för hur många gånger man får blunda...Ja, vad vet vi.

Jag tror bara att en dag raderas allt, och man kommer inte ihåg någonting, man kan inte prata, inte titta, inte känna.
Man är bara borta.

Det finns ingen annan förklaring...
Allt bara tar slut...

Fast vetenskapsmännen, ja, dom säger ju att när man dör, så återupplever man alla sina minnen, men vad händer då med de senila?

Jag försöker undvika att tänka på döden...Det känns inte som om det är någon ide...Jag kan ju ändå inte klura ut vad som händer då...Så varför lägga tid på det.

Men om man, efter döden, kommer till ett vägskäl...Man får välja vart man vill gå, Till helvetet, himlen, nytt liv, minnena eller ingenstans så vill jag nog till himlen.

För som det ser ut nu, man alla farliga utsläpp, miljöförstöring och religion...vapen och alkohol...så tror jag inte att jag vill vara något levande på jorden längre. Då är det bättre att sitta på molnen och titta ner på galenskaperna och skratta...och veta att man för en gångs skull, valde rätt väg....~